|
|
NYHETSBREV FRÅN FOODWIRE 04/02, 2021
|
|
|
|
|
|
Varningstexter på alkohol föreslås
|
Alkoholdrycker kan komma att förses med varningstexter senast om två år i hela EU. Det är ett av flera förslag från EU-kommissionen som ska syfta till att minska utbredningen av livsmedelsrelaterad cancer i unionen, och som presenterades på onsdagen. Redan nästa år ska alkoholdrycker förses med innehålls- och näringsvärdesdeklaration, medan EU:s medlemsländer ska uppmanas att öka medvetenheten om sambandet mellan alkoholförtäring och cancer.
Bland övriga förslag finns en ambition att minska marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn, och en "översyn" av EU:s marknadsföringspolicy för bland annat rött kött och chark.
Det sistnämnda är synnerligen kontroversiellt, för EU-kommissionen pumpade så sent som i november in 3,6 miljoner EUR i en ny kampanj för europeiskt nötkött i Belgien, Frankrike, Portugal, Spanien och Tyskland, en av flera liknande kampanjer på senare år – samtidigt som man med andra handen puffar för mer växtbaserad kosthållning för att minska på utsläppen av klimatgaser. Dubbelmoral, anser både Greenpeace och 34 parlamentariker, men kontroversen förefaller även ha gått rakt genom EU-kommissionen själv, för i ett tidigare utkast till de förslag som nu presenterats, och som läckt ut till bland andra Food Navigator, fanns en plan för att helt avskaffa PR-kampanjerna för nötkött.
Detta har i sin tur fått bland andra konsumentorganisationen BEUC att tala om ett "urvattnat" förslag, eftersom uppemot 30 procent av alla cancerfall kopplas till dåliga matvanor.
"Det är helt otroligt att EU-pengar fortfarande används för att marknadsföra rött kött och chark, medan experterna säger till oss att vi ska äta mindre sådant för att minska cancerriskerna", säger BEUC-chefen Monique Goyens.
Alla de nya förslagen från EU-kommissionen finns på https://ec.europa.eu/health/sites/health/files/non_communicable_diseases/docs/eu_cancer-plan_en.pdf
|
|
|
|
Simris Alg satsade fel – faller i USA
|
Simris Alg varnar för att försäljningen i USA minskat under fjärde kvartalet, från kvartalet innan. Det innebär ett trendbrott, då tillväxttakten i USA var hög under tredje kvartalet. Företaget har också rapporterat en preliminär nettoförlust om -6,9 miljoner SEK, efter att omsättningen blivit drygt 0,8 miljoner SEK.
"Jag förstår att många aktieägare kommer bli besvikna, jag är själv besviken och sjukt frustrerad. Vi har helt enkelt gjort för lite. Försäljningsmässigt har det också varit en felsatsning att prioritera fysiska pop-up-butiker framför digitala kampanjer, som vi gjorde perioden innan", säger vd Fredrika Gullfot.
|
|
|
|
HKScan vände till vinst
|
HKScan vände till vinst före skatt för fjärde kvartalet om +15,2 miljoner EUR (-9,0), efter att omsättningen steg till 472,9 miljoner EUR (463,8). Bland annat har det skett en tydlig förbättring i den svenska verksamheten, där koncern-vd Tero Hemmilä talar om en "historiskt stark" prestation. Omsättningen i den svenska verksamheten steg till 194,6 miljoner EUR (173,5) och rörelsevinsten till 7,2 miljoner EUR (6,3).
|
|
|
|
Axfoods Snabbgross tappar mark
|
Axfoodkoncernen ökade sin vinst före skatt för fjärde kvartalet till 535 miljoner SEK (460), efter att omsättningen stigit till 13,63 miljarder SEK (13,04). Nästan alla koncernens delar ökade – utom Snabbgross, vars omsättning minskade med 6,3 procent till 791 miljoner SEK och rörelseresultat minskade med 17,6 procent till 28 miljoner SEK.
Förklaringen finns förstås i coronapandemin, som slagit mot delar av verksamheten som Snabbgross, men som i gengäld lyft andra delar av koncernen.
Hemköp minskade visserligen också rörelseresultatet med 18,4 procent till 53 miljoner SEK, men ökade å andra sidan omsättningen, om än med bara 0,2 procent till 1,66 miljarder SEK. För Willys gick det betydligt bättre, med en 8,5-procentig ökning både av rörelseresultatet, till 339 miljoner SEK, och av omsättningen, till 8,12 miljarder SEK. För Dagab gick det ännu bättre: omsättningen steg med 5,6 procent till 12,31 miljarder SEK och rörelseresultatet steg med hela 51,9 procent till 230 miljoner SEK.
|
|
|
|
Deppigt kvartal för Biogaia
|
Biogaia minskade sin vinst före skatt för fjärde kvartalet till 45,1 miljoner SEK (68,2), efter att omsättningen fallit till 187,6 miljoner SEK (207,6). Coronapandemin ligger bakom nedgången, som företaget redan flaggade för redan i oktober, efter att året trots allt börjat bra. Men försäljningen har blivit särskilt drabbad på några av bolagets största och äldsta marknader, som Italien och Spanien, säger vd Isabelle Ducellier.
"Här har långvariga lockdowns drabbat Biogaias försäljning genom att konsumenterna inte kunnat besöka läkare och fysiska apotek, där försäljningen i dessa länder huvudsakligen ske", säger hon.
"Däremot har vi sett god försäljning i länder där vi har implementerat en omni channel-strategi, till exempel i USA och Kina, något som stärkt oss i vår övertygelse att vi behöver satsa ytterligare på direkt till konsumentmarknadsföring på många av våra marknader", berättar hon.
|
|
|
|
Branschråd ska säkra arbetskraften
|
Arbetskraftsbristen inom livsmedelsindustrin och de övriga gröna näringarna får nu LRF och Arbetsförmedlingen att bilda ett gemensamt branschråd för att säkra tillgången på nya medarbetare. Det har blivit särskilt viktigt då många av dem som idag arbetar inom sektorn. närmar sig pensionen,, säger LRF:s vd Anna Karin Hatt.
"Ska vi kunna hålla i och öka produktionen och trygga livsmedelsförsörjningen i Sverige framöver måste det ske en generationsväxling inom de gröna näringarna, vilket också det medför ett stort rekryteringsbehov", säger hon, och pekar även på att det "behövs fler kompetenser än de som finns idag" om svensk livsmedelsproduktion ska kunna öka och utvecklas.
|
|
|
|
Även matföretag måste anmäla Covidtillbud
|
Även alla Sveriges livsmedelsföretag måste nu rapportera allvarliga tillbud avseende Covid-19 till Arbetsmiljöverket. Det är innebörden av en ny tolkning från verket av föreskrifterna, och som numera omfattar alla verksamheter. Tidigare omfattades bara till exempel sjukvård, omsorgsarbete, laboratorier och andra verksamheter där anställda utsattes för särskilda risker.
Livsmedelsföretagen (LI) säger att man kommer att skicka ut mer information till företagen om hur de ska agera med anledning av detta.
|
|
|
|
Djurens Rätt saftar till Linas Matkasse
|
Sluta använda "turbokycklingar" i matkassarna. Den uppmaningen kommer nu från Djurens Rätt, och riktas till Linas Matkasse, vilken organisationen säger sig ha "försökt föra en dialog med i över ett års tid utan någon framgång" om saken. Djurens Rätt pekar på att flera av Linas Matkasses konkurrenter börjat arbeta med att göra slaktkycklingarnas situation bättre via European Chicken Commitment, ECC.
"Det stämmer att vi har haft en dialog med Djurens Rätt om ECC, där vi menar att vi redan idag tar ansvar för en hållbar kycklingproduktion med fokus på djurens hälsa och välfärd", svarar Linas Matkasses hållbarhets- och kvalitetschef Anna-Lena Dahlberg.
"Vi anser att överenskommelsen ECC driver vissa frågeställningar i en riktning som kan förbättra djurvälfärden, men en hållbar produktion består av fler aspekter än de krav som ingår i ECC", säger hon till Food Monitor.
|
|
|
|
USA-debacle sänkte Simris
|
Simris Algs varning för tillbakagång i USA fick aktien att rasa med 17,02 procent till 0:78 SEK på torsdagen. Biogaias rapport sänkte aktien med 5,43 procent till 444:50 SEK, medan Dalsspira föll med 2,65 procent till 2:94 SEK och Premium Snacks föll med 2,61 procent till 7:45 SEK.
Bayn Group steg med 7,79 procent till 17:16 SEK, medan Kopparbergs steg med 6,13 procent till 173:00 SEK och HKScan A steg med 4,20 procent till 2:36 EUR.
Stockholmsbörsens OMXS30-index hade på eftermiddagen ökat med 0,43 procent, Helsingfors OMXH25 hade ökat med 0,54 procent, Köpenhamns OMXC20 hade minskat med 0,76 procent, och Oslos OSEBX hade ökat med 0,49 procent. Stockholmsbörsens livsmedelsindex SX3500PI hade minskat med 0,52 procent.
|
|
|
|
Gomidda: Spenatmejl
|
Mamma Mia. Ja, ni kan själva fylla i fortsättningen, men byt ut "hundar" mot "spenat". För nu har professor Michael Strano på anrika universitetet MIT lärt spenatplantor att skicka e-post.
Nå. Det är nu inte som ni tror, att plantorna får varsin dator och sedan sitter och skriver på den med bladen. Istället har den gode professorn låtit sätta små nanorör av kolfiber i bladen, vilka ska mäta saker som mark- och vattenkvaliteten. Just spenatplantor är alldeles särskilt väl lämpade för detta, menar han, och när det börja krisa till sig kan dessa mätdata användas för att automatiskt skicka en varning via e-post.
"Växter är mycket lyhörda", säger han till Euronews. "De vet att det kommer att bli torka långt innan vi gör det".
Därmed, hävdar han, har vi "övervunnit kommunikationsbarriären växt/människa", något som varje idog krukväxtodlare som redan idag pratar med sina små plantor nog höjer på ögonbrynen åt. Men om ni får se en väderprognos i TV levererad av en spenatplanta istället för dagens meteorologer, så vet ni vad som har hänt.
|
|
|
|
|
|
|
|
|