foodwire-logo
NYHETSBREV FRÅN FOODWIRE 29/10, 2020

Matfusk för nio miljarder

Livsmedel för nio miljarder SEK per år kan vara förenade med någon form av matfusk, motsvarande omkring tre procent av all livsmedelsförsäljning i Sverige. Det visar en ny kartläggning från Livsmedelsverket. En dyr ingrediens kan till exempel bytas ut mot en billig, kött kan säljas som svenskt trots att det inte är det, livsmedel kan medvetet märkas fel, paketeras om eller föras in i landet olagligt, för att ta några exempel, men till fusket räknas även om företag låter bli att registrera verksamheten i syfte att undvika kontroll.
"Vår erfarenhet är att ju mer fusk vi letar efter desto mer hittar vi, oavsett område. Därför kan vi inte utgå ifrån att det bara rör sig om vissa delar av livsmedelskedjan, eller att enbart vissa produktgrupper är drabbade", säger Jan Sjögren, avdelningschef på Livsmedelsverket.
Rapporten finns på https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2020/l-2020-nr-02-livsmedelsfuskets-omfattmomg-och-karaktar.pdf

Vi slösar förmodligen ännu mera mat

En tredjedel av alla tillgängliga livsmedel i världen slängs i onödan, enligt siffror från FN-organet FAO som varit kända länge. Men nu menar forskare vid universitetet i nederländska Wageningen att siffran förmodligen är ännu större, eftersom FN inte räknar med den mat som konsumenterna själva slänger.
Dessutom är rikare konsumenter mer benägna att kasta mer mat, vilket också innebär att ju mer välbeställda människor börjar bli, desto vanligare blir det att de slänger mat. Därmed handlar arbetet mot matsvinn inte bara om att få rika människor att sluta slänga mat, utan att även få människor med stigande levnadsstandard att inte börja göra det. För trots kampanjer och ökad upplysning har matsvinnet blivit vanligare.
"Matsvinn var inte så mycket av ett problem för tre generationer sedan, men det är mer acceptabelt som konsumentbeteende nu"; säger Monika van den Bos Verma, som lett forskargruppen, till Food Navigator.
FN:s beräkningar är dessutom över tio år gamla, så det är hög tid att både se över dessa och metodiken för att beräkna dem, säger hon.

Färsking tar in miljoner

Granolatillverkaren Färsking har tagit in 14,5 miljoner SEK före omkostnader efter en nyemission.
"Vi ska fortsätta boosta vår nuvarande smoothie och granola men även börja titta på nya kategorier inom mellanmålssegmentet", säger grundaren Amanda Larsson till Food Supply.

Svenskt kött och ägg tågar fram

Svenskt kött och svenska ägg tar allt större marknadsandelar i Sverige. Förra året var nästan samtliga ägg som såldes i landet svenska, eller 97,5 procent, den högsta nivån sedan slutet av 1990-talet. För kött steg marknadsandelen till 68 procent, en ökning från lägstanivån 61 procent år 2013 – men ännu långt från de 99 procent som svenskt kött hade 1994.
För mejerivaror minskade däremot andelen till 70,4 procent, enligt siffror från Jordbruksverket.

Sushi Yama delvis uppköpt av riskkapitalbolag

Riskkapitalbolaget Litorina blir ny huvudägare i restaurangkedjan Sushi Yama. Enligt Breakit hamnar den hemliga köpesumman förmodligen om flera hundra miljoner SEK.
"Ända sedan starten har vi finansierat vår tillväxt helt organiskt och utan externt kapital. Men för något år sedan blev vi kontaktade av riskkapitalbolaget Litorina och nu kommer de in som ägare", säger Ninos George, en av grundarna, till nyhetssajten.

Arla släpper havredryck – men bara i Danmark

Arla lanserar nya havredrycken "Jörd", efter att under ett par år ha flaggat för att en sådan är på gång. Men den kommer än så länge bara att släppas i Danmark, och det är oklart ifall den kommer till Sverige.

Över 800 miljoner svälter

Minst 821 miljoner människor världen över svälter. Det motsvarar var nionde person på jorden. Men dessutom går arbetet med att minska på svälten alldeles för långsamt, enligt FN-organet WHO.
3,1 miljoner barn dör av svält varje år, och detta är dessutom orsaken i hälften av dödsfallen för barn under fem år. Bland dem som överlever är det vanligt att de inte växer som de ska, eller till och med får psykiska problem. WHO satte därför som mål år 2012 att halvera siffrorna till 2025, men nu ser det inte ut som om målen kommer att uppnås, rapporterar Nature.

Gomidda: Jägermeister är inte omoraliskt

Jägermeister har anklagats för mycket genom åren, och många av de som tagit fram den där gröna flaskan fram på nattkröken har haft anledning att ångra sig dagen efter.

Men nu har i alla fall Jägermeister fått domstolsbeslut på en sak: deras logotype är inte omoralisk. Enligt nyhetssajten Swissinfo började rättssaken med att The Swiss Federal Institute of Intellectual Property stämde Jägermeister med motiveringen att logotypen kunde vara kränkande för kristna, och krävde att den endast skulle få användas på flaskor och kläder.

Om du (av någon anledning) inte skulle minnas hur loggan ser ut, så består den av en kronhjort med ett lysande kors mellan hornen.

Domstolen har nu beslutat till Jägermeisters fördel, och hänvisar till legenden om St Hubertus, som inspirerat logotypen. Berättelsen säger att Hubertus, en belgisk jägare som levde på 700-talet. Han var så passionerad av jakt att han lätt glömde sina religiösa plikter – tills en dag när en kronhjort uppenbarade sig framför honom, med det lysande korset mellan hornen. Med en himmelsk röst uppmanades Hubertus att återgå till sina plikter.

Jägermeister får alltså fortsätta använda symbolen i andra sammanhang. Domstolen menar att bolagets intensiva användning av logotypen har försvagat dess religiösa karaktär. Det vill säga precis tvärtemot mot vad den där hjorten gjorde med Hubertus på 700-talet.